Älskade farmor!

Kompletterade julklapparna till Melvin med ett sällskapsspel. "Tummen"-spelet! Lättspelat verkar det. Vi har sagt att vi ska försöka sitta ner mera tillsammans med honom och spela såna spel. Det är sånt som han behöver för sin utveckling, speciellt för språkets utveckling. Han älskar tv-spel och det behöver inte vara negativt men i rimlig mängd. Ibland har han svårt att slita sig därifrån. Därför försöker jag med andra roliga aktiviteter. Synd att snön verkar försvinna annars älskar jag att vara ute i snön och åka pulka å fjanta mig. Så bra att ha barn för då har man en ursäkt för att göra det.

Ringde min moster M häromdagen, det var väl år sedan jag ringde henne. Borde bli bättre på att höra av mig till de som alltid funnits omkring mig. Många jag saknar (känn er träffade) som man hade mycket kontakt med som liten. Med åren har man ju börjat fatta hur fort livet springer förbi. Allt är inte självklart.
Ta min älskade farmor till exempel, som alltid varit som en mamma för mig...hon börjar bli gammal och jag tar mig alldeles för lite tid att umgås med henne. Jag måste ta tag i det här och åka dit regelbundet. Det ska jag! Jag vill hinna visa henne all uppskattning jag bär på.
Farmor blir 84 nästa år....ja...livet rullar på. Älskade farmor-du ska finnas för mig jämt! Mamma sa att så illa ville jag väl inte farmor, någon gång måste hon få vila. Huvva vilken hemsk tanke!
Fattar inte att jag tänker så här men jag och min farmor brukar prata öppet om döden och att det kommer ske (nähä). Tror att hon känner på sig att det blir jobbigt för oss och hon vill på något sätt förbereda mig på det. För farmor har alltid kunnat läsa mina tankar-ibland kusligt.

Nä, nu blev det djupt och jobbigt nästan. Nu ska jag ta en dusch och se lite på tv. Imorgon ska jag jobba sen springa på stan en sväng.
Ha d!